Mer bokmässan-bilder

Med Eleine


Så här en vecka efter ett av mitt livs mest utmanande och roligaste uppdrag tänkte jag presentera ett litet bildregn.

Först ett gäng från röda hörnan, det vill säga Formas monterscen, där alla författarintervjuer hölls och där jag spenderade 99% av all min vakna tid på bokmässan.

Med Bodil Sjöström som skrivit ”Rout 66 går till Trollhättan”

 

Med Alan Posner som skrivit ”Påvens Korståg”

 

Med Benny Rosenqvist ”Mellan Himmel och Jord” och Ulrika Davidsson ”Raw Food med två detoxveckor”

 

Med Henrik Ekman som skrivit texterna till ”Vår sanna Natur”

 

Med Karin ”Lilla gummans Gör-det-själv-guide” Adelsköld

 

Med Kåre Halldén som skrivit Champagnefürsten.

 

Med Marcus Birro som skrivit ”Pappatexter”.

 

Med ungdomsbok-författarna Niklas Krog, Martin Svensson och Pernilla Gessén.

 

Med härliga Pia Hagmar.

 

Med Thomas Eriksson som skrivit Bländverk & med Ann Rosman som är aktuell med ”Porto Francos Väktare”.

 

Med Ulf Elfving och Maria Montazami. Som står bakom ”Välkommen hem till Maria Montazami”.

 

Med Tareq Taylor som skrivit ”Om mat och Kärlek”.

 

Och så lite bilder från andra spontan-träffar:

Underbara retorik-Elaine som jag stötte ihop med i Park-natten.

 

 

 

20110930-092026.jpg

Tillsammans med härliga Sofie Sarenbrant som skrivit ”v. 36″ och ”Istället för dig” i monterns lilla backstageroom.

 

20110930-092049.jpg

Jag mötte energi-pillret Elizabeth Gummesson som är aktuell med boken ”Tala är Guld” på hotellet.

MontazamiMys

En av kvällarna under bokmässan åt jag middag med några av Ica bokförlags författare på Hos Pelle.

20110928-101214.jpg
Fantastisk mat och roligt sällskap.

20110928-101315.jpg

20110928-101344.jpg
Tillslut kunde jag inte hålla mig. Även jag tog en bild med fru Montazami.

20110928-101614.jpg
GI-Ulrika Davidsson och Toffs-Maria Montazami.

20110928-101715.jpg
Jag och radiolegenden Ulf Elfving.

20110928-101942.jpg
”Om mat och kärlek” heter Tareq Taylors nya bok. Den här kvällen handlade mest om mat. Och vin.

20110928-102050.jpg

Samhällsbyggnadsdagar

Från det ena till det andra.
Från Fluff till Betong.
Från mäss-monter till Chalmers-scen.
Från Toffs-Montazami till Sveriges bostadsminister.

Idag är det samhällsbyggnadsdagar och jag har har på mig finkavaj istället för glitter jacka.
Same same but oh so verry different.

20110927-012814.jpg

20110927-012834.jpg
Stefan Attefall, bostadsminister, smygfotad från min position i kulisserna…

20110927-013012.jpg
Manuskort, manuskort å åter manuskort…

20110927-013049.jpg

Omlackering

Jag måste verkligen köpa ny färg och lackera om.

20110921-105504.jpg

Det här är inte värdigt Bo Hagström.
Eller Sebastian Junger.
Eller Ritta Jacobsson.
Eller Martin Svensson.
Eller Annika Sjöö.
Eller Ann Rosman.
Eller Sofie Sarenbrant.
Eller Pia Hagmar.
Eller Karin Alfredsson.
Eller Niklas Krog.
Eller Karin Adelsköld.
Eller Pernilla Gesén.
Eller Tareq Taylor.
Eller Thomas Eriksson.
Eller Maja Söderberg.
Eller Ulrika Davidsson.
Eller Ola Lauritzon.
Eller Bodil Sjöström.
Eller Kåre Haldén.
Eller Alan Posner.
Eller Benny Rosenqvist.
Eller Toni Manieri.
Eller Marcus Birro.
Eller Ulf Elving.
Eller Henrik Ekman.
Eller Suzanne Mortensen.
Eller Maria Montazami.

För deras skull. Och lite för min egen skull måste jag idag prioritera att köpa nytt lack och måla naglarna. Förr alla dessa begåvade och literära personer skall jag nämligen intervjua under de kommande fyra dagarna på bokmässan i Forma Books monter (B08:22).
Skönt att ha en anledning att piffa lite.

 

20110921-105520.jpg

Krönika i Kungälvs Posten 20 september

Långsam färd mot vinter.

”Asså jag är verkligen inte sugen på 25 grader varmt och ett glas rosé på altanen nu längre”, säger min äkta make en helgmorgon i mitten av september när vi sitter och äter frukost hela vilda lilla familjen och termometern visar på ynka 12 grader utomhus. ”Jag ser fram emot hösten och vintern nu, fortsätter han, jag känner att vi har ju liksom har påbörjat resan och nu är det inte möjligt att vända om längre. Att tänka sommar känns bakåtsträvande på nått sätt.”

För mig, den ständiga sol-sökaren och värmetörstande frysharen som maniskt kallar höst för sensommar och sitter utomhus så länge jag kan, kommer det här lite som ord på ett främmande språk. Ser fram emot hösten?! Va. Det är ju tiden då allt dör. I alla fall i naturen. Vissnande gula löv. Slokande blommor och frostskadade gröna tomater.

Men så börjar jag fundera och inser att det där med resan tilltalade mitt sinne. Det kan jag ta fasta på. Att hösten är lite som att åka tåg. Ett sådant där långsamt tåg som tuffar fram och stannar titt som tätt. Eller som att cykla. Eller segla. Jag behöver resan. Att i någorlunda sakta mak få följa trädens förändring och den klara luftens intåg känns liksom överkomligt. Det får bara inte gå för fort. Här är det inte läge att ta X2000 eller jumbojet. Jag känner att september och oktober och till och med november får ett syfte och ett existensberättigande i form av nödvändig transportsträcka. Det är inte målet utan resan som är det viktiga. Enjoy the ride.

Jag letar i min minnesbank och inser att de finns där om jag bara anstränger mig. De vackra höstbilderna. Att köra bil mellan Kungälv och Stenungsund i oktober och låta blicken svepa upp längs med kullarna man passerar och upptäcka att det på sina ställen ser ut som om någon målat hela omgivningen med de allra varmaste färgerna ur paletten. Eller hur gott det luktar i skogen i september och hur klar luften kan vara en tidig morgon när det regnat under natten.

Som en omedveten förberedelse för vintern, som en etapp på resan mot höst, rensar jag i mitt ljusskåp. Yes det stämmer, jag har ett helt skåp bara för stearinljus i alla dess former, och jag inser att jag faktiskt ser fram emot att återigen börja varje morgon med att tända levande ljus i fönstren och på borden. Att låta ögonen vänja sig vid ljus och morgondag via en mjukt svajande låga istället för att kisa mot starka solstrålar.

Jag loggar in på facebook och ser att en av mina mest eftertänksamma vänner där konstaterar att mellantid råder. Hon har just klätt på sig vantar och halsduk men har fortfarande strandväskan packad i hallen. I vår hall står ingen strandväska men jag noterar att det är behagligt varmt på golvet.

”Japp, jag har just satt igång golvvärmen älskling, säger maken. Det om något är väl ändå ett tydligt hösttecken?”

20110921-105344.jpg
Stora H plockar skogens höst-guld med världens bästa Mimmi.