Beach-premiär

bild[1]

Jag har haft strand-premiär idag. Äntligen. Jag, kiddsen, mamma, bästa AC och Åsa från Stockholm och Hannes o Minna.

Vi har ägnat dagen åt att njuta av krabbfiske, köpeplättar, sandiga filtar och varmt vatten i havet.
Jo jag lovar. Det var faktiskt riktigt varmt. Efter en stund.

20110630-223817.jpg

20110630-224346.jpg

Krönika i Kungälvsposten 28 juni 2011

Dolce vita runt lövad stång

Tradition enligt National Encyklopedin: Det mångdimensionella arv som överlämnas från släkte till släkte.
Tradition enligt min familj: Roliga grejer som vi gjort mer än en gång.

Förstå mig rätt, jag menar inte att bagatellisera innebörden av det mångdimensionella arvet, snarare tvärt om. Jag älskar tanken på släkte till släkte, men liksom många andra i min generation så är jag van vid att det går undan. Flexibilitet är som bekant ett ledord för oss som är uppvuxna i klyftan mellan skrivmaskin och internet. Som fick sifferbetyg i skolan enligt mallen att klassens medelbetyg skulle motsvara riksgenomsnittet men som i arbetslivet möttes av individuell lönesättning och survival of the fittest. Vi som på skolresorna fick med oss en kamera laddad med 24 möjliga fotoögonblick, 36 om man hade riktig tur, men som strax efter avslutade högskolestudier kunde börja bild-blogga med mobilen. För oss kan det ibland kännas som en omöjlig uppgift att sålla fram det där med mångdimensionellt arvet i livets strida ström av upplevelser och förändring. Verkligheten är liksom mångdimensionell nog som den är.

Men visst. Vissa traditioner känns ju onekligen viktiga att föra vidare. Som att dansa som små grodor runt en lövad stång. Att knyta blomsterkransar och dricka starksprit mitt på blanka förmiddagen till tonerna av ”När gäddorna leker i vik å vass”. Till exempel. Jag funderar en blixtrande sekund på varför jag så gärna vill att Stora H och Lilla V skall dansa med i ”Räven Raskar” där på ängen på Käringön där vi firar varje år. Mina breda träklackar sjunker ner i det upptrampade gräset och jag sjunger och dansar för allt vad jag är värd. Varken Stora H eller Lilla V ser särskilt roade ut. Vi sätter oss på bergssluttningen och lyssnar i stället. ”Så göra vi när tvättar våra kläder” avlöser ”kråkan som slank i diket” men killarna är fortfarande inte speciellt imponerade.

Men så händer det. Knut Agnred stämmer upp i den sång som årligen sjungs vid just Käringöns midsommarfirande. After Darks version av ”La dolce Vita”. Med tillhörande, för församlingen välkända, rörelser och allt. Och Stora H, han är inte sen att hänga med. Det här känner han igen. Det här har han dansat förut där på klipporna vid midsommarstången på Käringön. ”Jag vill bada i champagne min vän på resan genom gryningen…” sjunger han leende och gör simtag med armarna precis som de överförfriskade medelålders männen bredvid. Och jag känner att jo men visst, det är viktigt för mig att hoppa som små grodor och raska över isen med mina barn precis som jag gjorde när jag var liten, att föra det arvet vidare. Men jag är också hjärtans gärna öppen i sinnet att låta dem hitta nya mångdimensionella arv. Som vi kan föra vidare tillsammans. År efter år.

 

Untitled from frida zetterström on Vimeo.

20110628-160745.jpg

Vatten och riddare.

Killarna och jag har gjort Kungälv med besked idag.
Vi började med en picknick i fästnings-parken som fått fint tillskott av sköna stolar.

20110627-213637.jpg

20110627-213848.jpg

20110627-213935.jpg
You’ve got to love a small town!

Sen vandrade vi upp mot själva fästningen. Eller riddar-slottet som Viggo säger…

20110627-214209.jpg

20110627-214635.jpg

20110627-214656.jpg

20110627-214720.jpg

20110627-214742.jpg

20110627-214802.jpg

20110627-214838.jpg

20110627-214908.jpg
Lite läskigt blev det emellanåt…

20110627-215027.jpg
Fängelsehålorna var klara favoriter.

20110627-215152.jpg
Förutom mina, för kullerstensklättring extremt olämpliga, skodon hade vi en grym förmiddag.

20110627-215336.jpg

Eftermiddagen tillbringades vid utomhusbaset.

20110627-222729.jpg

20110627-222751.jpg

20110627-222809.jpg

20110627-222824.jpg
Jag höll mig vid den högst oglamorösa poolkanten men killarna var i vattnet non stop.

Skitigt men härligt.

Utanför vårt sovrum har vi en balkong vi i stort sett aldrig någonsin beträder. Därför är den rätt skitig.
I kväll har jag för första gången insett dess fantastiska potential.
I give you: min nya favo-läshörna.
Skitig. Men härlig.

20110626-201552.jpg

20110626-201616.jpg

Midsommar 2011

20110625-160811.jpg

Hajen två, alias Valrossen, går snabbt. Riktigt snabbt till och med.

 

20110625-160842.jpg

I förpiken finns plats för syskon-gos.

 

20110625-160902.jpg

Fortare pappa. Fortare!!

 

20110625-160940.jpg

Peter och Martas pärla.

 

20110625-161006.jpg

Gårdagens kransar är vackra på sitt eget vis. Vissna men vackra.

 

20110625-161037.jpg

Hos Emma & Malena säljs bland annat sköna mössor.

 

20110625-161103.jpg

Frukost på verandan.

 

20110625-161124.jpg

Ljuvlig lavendel precis utanför vår dörr.

 

20110625-161150.jpg

Vackra koppar på rad i vårt skåp.

 

20110625-161220.jpg

Kvällens kock Mangan preppar det allra sista på midsommarmiddagen.

 

20110625-161242.jpg

Midsommarprinsessan Saga

 

20110625-161303.jpg

Midsommarkungen Hugo

 

20110625-161337.jpg

Finaste familjen.

 

20110626-201803.jpg

På midsommardagen mötte vi upp mamma, pappa, Elin och Kamran vid Vadbinderiet på Dyrön.

 

20110626-201827.jpg

Viggo hittade en pool så god som någon hemma hos sin favorit-Mimmi.

 

20110626-201856.jpg

Kamran, Mini och Henrik chillar i solen.

 

20110626-201915.jpg

Blomster från Mammas botaniska oas.

 

Flitens lampa.

Bild 2011-06-23 kl. 11.36

Shit vad det går undan just nu.
Strax är det lunch-tid och då har jag och Henrik lovat varandra att logga ur och göra midsommar.
Vi skall packa, hämta kidsen, helst hinna kippa gräset och sen åka båt till älskade Käringön.

Hinner jag bränna av en krönika på en kvart tro?!